Jag kom dit, jag gjorde mitt bästa + lite till och jag tycker själv att det gick väldigt bra. Men så kom vi till sanningens ögonblick liksom "du har potensial, du är duktig, trevlig, BLABLA" men läget var tydligen så att dem behöver få in någon som kan ALLT, någon som kan ta hand om 517 bord själv, någon som kan stapla 54 tallrikar på armen, och nej det kan inte jag men jag skulle fanemej kunna lära mig! Så hon sa att när dem fått in någon på heltid skulle hon höra av sig så jag kunde få börja på luncherna för att sedan "jobba mig uppåt". Men gah det är inte det jag vill, vill ha ett heltids jobb här och nu! Haha.

Till något roligare, eller a det enda som är roligt i mitt liv just nu, att vi ska flytta på lördag, whoho, var bara tvungen att påminna mig själv om att det händer någonting positivt iaf. Annars då? Kärleken? noooo. Pengar? noooo. Jobb? noooo. Körkortet? pallarintäää haha. Gud jag måste ta tag i mitt liv. Hörs!